Om projektet

Jag försöker dokumentera översiktligt vad som är  känt om bergsmännen i Gamla Norbergs bergslag och deras släktförhållanden, så långt tillbaka de kan följas i källorna. Många pusselbitar har tidigare tagits fram genom mödosamt arbete i arkiven, men den kunskapen är spridd i många publikationer, mer eller mindre lättåtkomliga.  Det material som inte är tidigare publicerat bygger dels på grävande i min fars Arne Sohlströms efterlämnade material, dels på egen forskning, samt också på hjälp som jag fått i kontakt med andra släktforskare.

Jag laddar här upp ett dokument som jag vill poängtera är under arbete, inte något färdigt resultat. Jag kommer då och då att uppdatera med nya versioner, vartefter arbetet fortskrider. Jag har inte heller avgränsat arbete strikt till det som brukar kallas Gamla Norbergs bergslag (vars omfattning varierat under tid), utan tar helt enkelt med byar även i angränsande områden dit det finns intressanta släktkopplingar.

Utvärdera själv slutsatserna som finns i dokumentet utifrån källorna och bidra gärna med kommentarer, rättelser och tillägg antingen här i bloggen eller via mail. De tas tacksamt emot.

För att göra uppställningen mer överskådlig finns källhänvisningar till uppgifter som hämtats ur kyrkobokföringen inte med. I hänvisningar till domboksprotokoll, där källorna ofta har skiftande paginering följer jag Arkiv Digitals sidnumrering.

/Britt-Marie

   PDF ATT LADDA NER  2019-07-17  OBS UPPDATERAD VERSION

Sohlström: Bergsmanssläkter i Gamla Norbergs bergslag

(Bild från Norman, Ulla: Norbergs bergslag under medeltiden. VFÅ 1938)

Hinsebo i Norberg igen

Jag funderat lite djupare kring de äldsta bevarade källorna rörande Hinsebo. Jag har därmed gjort lite revideringar i mitt dokument. Bengt Henniksson bör vara en av de yngre barnen i Hennike Bengtssons barnaskara, eftersom det faktiskt bör vara så att en av hans söner – Erik Bengtsson – levde fram till 1651. Kanske hade han en äldre bror som dog tidigt, hans namn pekar ju på att han borde vara äldst.

Bengt hade enligt källorna tre söner, Anders, Erik och Olof. Olof verkar inte ha haft några efterlevande. Erik Bengtsson har jag tidigare antagit vara far till brödraskaran Anders Ersson i Hinsebo, Erik Ersson i Fragg och Mats Ersson i Andersbenning. Men allt faller på plats om vi istället antar att Erik Andersson var dessas far. Erik Bengtsson verkar vara den som står för gården efter sin broder Anders tidiga död ca 1615, men sedan tar brorsonen Erik Andersson över och sedan hans son Anders Ersson. Senare innevånare i Hinsebo stammar alltså från Anders Ersson. De blir allt fattigare som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. På en karta från 1761 står: Till Hinsebo finns ingen utmark utan förtjänar ägaren sitt uppehälle genom malmbrytning och kolleveranser till Nordansjö.

Det hela verkar vända i slutet av 1800-talet. I Lantmäteriets historiska kartor finns en handling från 1882 kring Anders Anderssons i Hinsebo samt hans son Anders Andersson samt måg Johan Landerstedts försäljning av en jordlägenhet med vattenfall till Thorshammars verkstadsaktiebolag. De tre äger då tillsammans 1/16 hemman i Hinsebo som ovanstående lägenhet avvittras ifrån. Bouppteckningen för Anders Andersson visar på välstånd efter den affären.

Jag skulle gärna vilja få lite mer stöd i källorna för ovanstående hypotes, hoppas något dyker upp.

Detaljer finns i mitt dokument under Nordansjö med Hinsebo, samt under Halvarsbenning som man under äldsta tid hade täta kontakter, eller trätor med. Hämtas HÄR

Dokument från Norrbärke 1518

Jag har fått ett mail från Ralph Anderson i USA, som härstammar från Olof Hansson, Gosven Hansson, Hennike Bengtsson mfl. Han försöker trots språkbarriären förstå de gamla dokument som ligger till grund för vad vi vet om dessa personer, och berättar att han köpt en transkription av det gamla dokument från 1518 där Peder Torgilsson i By, Norrbärke skänker Yxhammarsbo till Västerås Domkyrka.

Detta bevittnas av följande: Olof Hansson i Starbo, Lasse Persson i Näs, Jon Smålänning, Gosven i Hagge, Bengt i Västansjö, Påvel i Holen, Olof Classon, Han Laurentsson i Starbo, Olof Medelpad, Olof Nilsson Nya Hyttorna, Anders i Lerendbo, Olof Knutsson i Hagge samt Larens Kyrkoherde i Berke och Olof Arvidsson Bergsfogde i Norberg. De bägge sistnämndes samt Olof Hanssons i Starbo sigill finns fästa vid dokumentet.Vem hade inte gärna varit med och träffat den skaran och fått en liten pratstund.

Dokumentet finns i Diplomatarium Dalekarlicum Första delen nr 232, samt kan sökas vid Riksarkivets tjänst Medeltidsbrev och har då nr SDHK 38126. Ralph har föreslagit mig att lägga ut materialet och det gör jag gärna. Bifogat finns en exakt transkibering samt en översättning till engelska.

Diplomatarium Dalecarlicum transcription

Diplomatarium Dalecarlicum translation

Furbo i Norrbärke, kontakter med Söderbärke och några av CM Bellmans anor

En mailfråga fick mig att fundera igenom detta lite extra och rita en skiss som kanske fler kan ha nytta av för att få en överblick. Det är lätt att bli förvirrad av alla dessa Mickel och Mickelsson.

Jag har tyvärr ingen annan källa än skattelängder som styrker de första leden, att Håkan är far till Mikael Håkansson, men namnet är ju synnerligen ovanligt. Jag har ännu inte hittat något som pekar på ett samband med förekomsten av namnet i Gäsjö.

Olof Trondsson var tidigare gift med den Kerstin som senare gifte om sig med Herman Mickelsson. Jag har sett förslag på att Olof Trondsson skulle komma från Gärdsjöbo, jag undrar om det finns något mer än namnet att gå på där. Trond förekommer även i ett par byar i Grangärde vid denna tid.

Sonen Mickel Hermansson var gift med Karin Matsdotter från Stimmerbo. I hennes anor vidare i Stimmerbo finns CM Bellmans härstamning till den allerstädes närvarande Hennike Bengtsson. Kyrkoherde Michael Hermonius i Stockholm var morfar till Bellman.

Skiss över Furbo mm.

Källor och detaljer finns i mitt dokument om Bergsmän i Gamla Norbergs bergslag – hämtas HÄR

 

PS. Den sk Bellmansgården vid Norrbärke hembygdsgård är flyttad från Furbo. Enligt Jan Granath  byggdes den av Herman Larsson i Furbo (1702-1761). Han var son till Karin Hermansdotter som var syster till kyrkoherden Michael Hermonius i Stockholm. Det sägs att Bellman har övernattat där en natt, om det är sant eller inte ….

Bellmansgården vid Norrbärke hembygsgård midsommafton 2005 Foto: BM Sohlström

En linje från Ovansjö i Gästrikland till Vad i Söderbärke

Jag har ända sedan pappa och jag släktforskade på sjuttiotalet varit ”bekant” med Hennike Bengtsson och att pappa härstammade från honom på några olika sätt. Nu har jag just insett att min mormor som har rötter i Ovansjö i Gästrikland samt några svårutforskade anor i Tierp och Hanebo i Hälsningland, också har en linje som räcker ända till Vad i Söderbärke. Därmed har jag hittat det första släktbandet mellan mina föräldrar.

Linjen går via Hanebo och en hammarsmed vid Katrinebergs bruk, Johan Hammarström. Hans hustru Catharina Jansdotter härstammar från smedssläkten Syhl / Syl, och via Turbo i Hedemora och Ludvika hamnar vi i Landforsen i Grangärde. Klensmeden Lars Bengtsson var född i Barkesta i Malma socken, men hans far Bengt Halvarsson i Barkesta var bördig från Persbo i Grangärde. Lars bråkade sig till sin faders arvslott i Persbo, trots att hans släktingar påstod att han redan var utlöst. Lars farfar var den välbärgade bergsmannen Halvard Hermansson i Persbo, jag har skrivit om honom och hans hustru Karin i samband med förhållandena i Fragg (Norra gården).

Genom detta har jag också förfäder i Barkesta i Malma. Jag har än så länge bara tittat ytligt i mantalslängderna, men det verkar som om gården går ur släkten efter ett par generationer framåt, den blir rusthåll under Kungsörs kompani och bebos som det verkar av utifrån kommande personer med anknytning dit. Ev kan något ingifte göra att släkten fortfarande finns kvar där. En frågeställning som kräver grävande i domböcker för att få ett svar, eller har någon redan ett sådant? En fortsättning bakåt vore också spännande. En bror till Lars Bengtsson var kyrkoherden i Vika Herman Benedicti Malmenius, och efter honom finns många ättlingar inom bruksnäringarna.

Jag avslutar med ett klipp ur LL Lorichs ”En bok om Malma socken” från 1940: Nedanför Åsby och delvis på slätten mellan stora landsvägen och Hedströmmen låg den åldriga byn Barksta, en av Malma sockens främsta under forna tider. Den omfattar 76 har åker och 68 har skog, men säkerligen har en stor del åker uppodlats på senare åren. De förra åbyggnaderna lågo sannolikt nere vid ån. Barksta var en gång en av Malma sockens mest betydande byar, vilket faktum framgår av, att en av de båda ”hamnor” vari Malma en gång i forntiden varit uppdelat kallades Barksta hamna. Barksta var stamrusthåll för n:o 11 vid Kungsörs kompani. Bland äldre ägare märkes Lars Lilja, född 1690, död 1770 och Olof Olsson, född 1722, båda kommitterade vid 1750 års undersökning angående ringningen i kyrkklockorna. …. …. Den siste självägande bonde, vilkens namn vi funnit hette Mårten Hansson och från 1877 hade Barksta uppgått i Åsby gård. Av byn finnes nu endast jordeboksnamnet kvar, alla byggnaderna äro bortrivna och man kan icke en gång se, var husen legat.

Ytterligare källor till detta finns i mitt dokument om Bergsmän i Gamla Norbergs bergslag – hämtas HÄR

 

Olsbenning i nuvarande Karbenning socken

Jag har en period försökt förstå de äldsta släktsambanden i Olsbenning och haft god hjälp av  mailkontakt med Göran Ekberg och Elin Sjödin. Kunskapen vi har om Olsbenning bygger också på forskning av LeRoy Billberg mfl.

Ett brev från 1571 som bevarats i ett gårdsarkiv i Olsbenning och numera finns i Västerås stadsarkiv ger oss en ovanligt tidig insikt om ägoförhållandena i byn. Hinse Persson berättar då för rätten att hans morfar Per Jonsson hade sålt hemmanet Olsbenning till en man vid namn Tidik Tidiksson. Hinse bekräftar också att hans föräldrar fått betalt av Tidik Hermansson och Amund Erlandsson. Genom pusslande med andra tidiga källor känner vi oss relativt säkra på att det är Per Jonsson och Hinse Persson i Ingolsbenning som avses. Tidik Tidiksson verkar ha haft 2 döttrar som fick varsin del i byn, och därmed har vi två mågar, Herman Olsson (från Livsdal) och Erland (vars patronymikon och härkomst inte hittas i kända källor). Se även mitt inlägg om Livsdal.

Kerstin Tidiksdotter som Hermans hustru hette, verkar ha blivit änka tidigt. Hon genomför en stor affär med änkan Karin i Bennebo, de båda kvinnorna byter sina jordinnehav. Jag tolkar in i det att de måste ha varit systrar, här har vi ytterligare en dotter till Tidik Tidiksson. Karin flyttar till Olsbenning och en tryggad ålderdom hos sin systerson Tidik Hermansson, han ärver sedan hennes jordinnehav i byn, ingen annan arvinge till Karin syns till och Tidik och hans arvingar finns kvar i Olsbenning trots att hans mor bytte bort sin del där. Karin och Johan Masmästare som hennes man hette verkar inte ha haft några efterlevande barn. Kerstin flyttar till Bennebo med sina söner Nils Hermansson och Erik Hermansson. Familjen följer sedan upp sin expansion in i Bennebo genom att Tidik gifter sig med dottern i den andra gården i Bennebo som ägs av en Peder och hans hustru Marit. Ett tingsärende berättar att Tidik säljer sin svärmors, dvs Marits ärvda innehav i Sundbo i Västanfors och istället lägger ner pengarna i Bennebo.

Som ett facit på att allt detta nog var så har vi ett ärende från Domkapitlet där man behandlar det faktum att Anna Eriksdotter i Olsbenning och Mats Persson i Bennebo som vill gifta sig är skylda (besläktade) i tredje och fjärde led. Annas far heter Erik Hermansson, knekt i Olsbenning, hennes farfar Herman Tidiksson och hennes farfarsfar Tidik Hermansson med hustrun från Bennebo. Mats Perssons far hette Per Larsson i Bennebo, hans farfar Lars Persson och hans farfarsfar var Peder gift med Marit i Bennebo. Nu kunde man tänka sig att se genom fingrarna med släktskapet om en större summa pengar betalades till kyrkan.

Genom ett annat tingsprotokoll ser vi hur brist på efterlevnad de mosaiska lagarna kunde förstöra framtiden fullständigt för den skyldige. Holsten Hermansson, son till Herman Tidiksson ovan hade trots att han var gift belägrat en annan kvinna, och inte kommit ihåg att hon faktiskt var hans hustrus kusin. Till råga på allt hade även hans bror legat med kvinnan. I protokollet står att han för sitt brott dömes till elden, men det ändrades förmodligen till höga böter. Andra källor visar att han var vid liv långt efter händelserna, men var tvungen att sälja sitt innehav i byn, och hans son ombads lämna byn eftersom han inte ägde något där.

Tidik Tidikssons måg Erland hade sin del på östra sidan om ån. Sonsonen Hans Amundsson ägde Storgården i Norbergs by, (oklart hur han förvärvade den) och hade en dotterdotter som var gift med den färgstarke Samuel Parlament, förmodligen av Vallonskt ursprung.

Jag har försökt följa ägolinjerna för de olika gårdarna i Olsbenning nedåt och känner att jag fått någon slags struktur på västra sidan om ån, även om saker säkert behöver rättas och kompletteras. Östra sidan är krångligare med flera gårdar. Göran Kihls kapitel om Olsbenning i boken Karbenning ger en översikt över gårdarna i byn.

Källor och detaljer finns i mitt dokument om Bergsmän i Gamla Norbergs bergslag – hämtas HÄR

Några skisser till hjälp för lättare få en överblick över förhållandena Olsbenning_Västra sidan

Olsbenning_Östra sidan

Eftersom brevet från 1571 inte finns tillgängligt digitalt publicerar jag en bild här. Originalet finns i Olsbennings bergsmansarkiv .Västerås stadsarkiv SE/U006/VSA_409

Handlingar rörande Fragg

Några handlingar rörande ”Västgöten” Per Nilssons i Spjutsbo och hans arvingars köp av jord i Fragg har av oklar anledning hamnat i Kungliga bibliotekets samlingar av handskrifter. Deras förvärvande där ledde till att 1793 ägde Per Nilssons ättlingar större delen av byn Fragg. Jag har i alla fall besökt Kungliga biblioteket och fått handlingarna framtagna och jag publicerar här foton, eftersom de inte finns tillgängliga på annat sätt digitalt. Fotograferingen hade kunnat göras bättre, men jag vågade inte öppna de hårt vikta handlingarna mer. (Handlingarna har signum M37:3a.)

Mer detaljer och källor finns här

 

Bergsmanssonen som hade konstnärstalang

Jag har tillsammans med Sven Göran Johansson i Skinnskatteberg försökt utforska Carl Nordahls liv. Han var född som bergsmanssonen Karl Karlsson från Halvarsbenning, hans far är en ana till mig, Karl Hansson född 1704 i Lilla Bråfors och gift till Backgården i Halvarsbenning.

Sven Göran har hittat ett porträtt av Gustav III signerat Carl Nordahl i Västerås länsmuseums samlingar, skänkt av bergsman Hedlund från Bråfors i början av 1900-talet. Carl skänkte 1777 en tavla med den korsfäste Kristus som motiv till Norbergs kyrka och där hänger den fortfarande. Sven Göran har också med lite detektivarbete kunnat tillskriva porträtten av Hans Jansson och hans hustru Brita Olofsdotter som hänger i Brategården i Bråfors till Carl Nordahl.

1773 flyttar Carl från Halvarsbenning, enligt husförhörslängden till Västerås. Det sker efter att familjen haft kontakt med Brukspatron Daniel Gustaf Swedberg på Gäsjö bruk, de har en skuld till honom, men lyckas betala den. En gissning är att Swedberg som själv var tecknare ”upptäckt” Carls talang och ev också hjälpt till med finansieringen av hans utbildning. Tyvärr har vi ännu inte lyckats spåra vad som hände åren efter 1773. Ca 1775 är han tillbaka och bor då i Storgården i Norbergsby där Swedberg hade en andel.

Såsmåningom flyttar han till Carlberg (som ev har fått namnet efter honom) och påbörjar utvinning av den blyertsmalm han hittat i Halvarsbenning. Han kallar sig i senare delen av sitt liv för Malmletare. I bouppteckningen efter honom finns ett dussintal tavlor upptagna, som förmodligen skingrades vid en exekutiv auktion efter hans död. De eller andra målningar skulle ju kunna ha bevarats på någon vägg eller vind någonstans, vi är mycket tacksamma om vi kunde få tips om någon vet.

Mer detaljer och källor finns här

Duken signerad: Carl Nordahl, Norberg…Anno 1779. Målning i Västmanlands länsmuseum. (Skänkt av bergsman Hedlund från Bråfors i början av 1900-talet) Vlm-10484 Anmärkningar: Oljemålning på spännramens baksida skrivet med rött: G III S: Got: Rex aftagen af C. Nordahl. Foto: Sven Göran Johansson.

Antavla

Jag har hittills inte haft min antavla tillgänglig på något bra sätt på nätet. Efter lite funderande har jag valt att använda Wikitree. Det har funnits ganska länge, men inte haft så många deltagare från Sverige. Grundidén är att varje person bara ska ha en profil i systemet, istället för att skriva eller kopiera av varandra så samarbetar man kring att utveckla texter, kontrollera uppgifter och ta fram källor. Formatet uppmuntrar till att vara noga med källor, det går t ex inte att spara en ny profil utan att ange åtminstone en källa.

Tidigare har man haft möjlighet att ladda upp GED-filer till systemet, men eftersom det hotade kvaliten på posterna så är det registrering post för post som gäller. En hel del profiler ligger kvar som kommit till genom dessa importer, och kräver ibland komplicerat manuellt arbete för att deduplicera och få ordning på. Man kan däremot ladda ner GED för anor eller ättlingar till valfri profil, för att sedan redigera på sitt eget sätt om man vill det. Eller om man vill göra en snyggare grafisk antavla.

Jag har ett släktträd som min far Arne och jag påbörjade på sjuttiotalet, och han sedan jobbade vidare med och jag tagit upp igen på senare år. Det känns bra att gå igenom det från början och kolla av steg för steg med hjälp av de nya verktyg som tillkommit sedan den ursprungliga forskningen gjordes. Det är enklare att kolla lösa ändar när allt finns ett klick bort på datorn, jämfört med när man fick åka ner på biblioteket, fylla i blanketter för att beställa mikrofilmer, hämta ut dem någon vecka senare, beställa tid på en läsapparat, och sätta sig och veva film. Eller åka till ett arkiv ….

Wikitree är förklaringen till att jag varit lite inaktiv här en period, men jag återkommer såsmåningom. Min antavla, fast än så länge långt ifrån komplett startar här

https://www.wikitree.com/genealogy/Sohlstr%C3%B6m-Family-Tree-2

 

Stipendium från Arvid Lundbäcks stiftelse

Jag har idag fått besked att jag fått ett stipendium från Arvid Lundbäcks stiftelse på 25 000:-, för att genom Arkiv Digital kunna  beställa digitalisering av ytterligare källor av intresse för mitt projekt. De nedanstående är främst originaldomböcker. De sk renoverade domböckerna, dvs avskrifter finns redan digitaliserade och tillgängliga genom AD fram till åtminstone ca 1700. (Svea hovrätt Advokatfiskalerna i främst Västmanlands och Kopparbergs län). Men både originaldomböckerna och de renoverade domböckerna har mycket luckor och kompletterar därför varandra. Några serier av originaldomböckerna finns också redan digitalserade  t ex KLHA I / Hela Dalarnas tingslags häradsrätt, samt ytterligare serier som innehåller de tidigaste böckerna för Norberg, Söderbärke, Norrbärke och Grangärde.

Min digitaliseringslista är:

KLHA III Kopparbergs och Näsgårds län samt Säters och Tuna tingslags häradsrätt
27 vol 1646-1686
KLHA V Folkare tingslags häradsrätt
1687-1692 finns hos SVAR
5 vol 1697-1710
KLHA VI Grytnäs socken (med Avesta) tingslags häradsrätt
AI:3 1713-1719 finns redan hos Arkiv Digital
3 vol 1695-1731
KLHA VII Hedemora och Garpenbergs tingslags häradsrätt
1687-1699 finns hos SVAR
5 vol 1700-1735
Norrbo häradsrätt
1625-1704 finns hos SVAR
5 vol 1705-1748
Sala rådhusrätt och magistrat
10 vol 1660-1744
Köpings rådhusrätt och magistrat
10 vol 1605-1699
Västerås rådhusrätt och magistrat
3 vol 1613-1644 (Tänkeböcker)
10 vol 1647-1698
Hedemora rådhusrätt och magistrat
10 vol 1665-1758
LÄGRE PRIORITET
Bergskollegium Huvudarkivet. Protokoll
37 vol 1642-1699
LÄGST PRIORITET
KLHA VIII Husby tingslags häradsrätt
1700-1708 finns hos SVAR
5 vol 1709-1757
KLHA IX Säters tingslags häradsrätt
1687-1713 finns hos SVAR
5 vol 1714-1798
KLHA X Kopparbergs och Stora Tuna tingslags häradsrätt
1687-1691 finns hos SVAR
9 vol 1692-1701
KLHA XI Kopparbergs och Säters län (utom Säters socken) och Österdalarnas tingslags häradsrätt
5 vol 1711-1715

Germundssläkten i Livsdal, Norberg

Jag har sammanställt några skisser kring hur jag förställer mig att de tidigaste leden i Livsdal hänger ihop, utifrån vad de källor vi har tillgängliga berättar.

Hinse som nämns i ett brev daterat 1495 verkar ha haft två söner som lämnade ättlingar efter sig, Olof Hinsesson och Per Hinsesson. Olof Hinsessons barn känner vi till via en inlösning av delar i Livsdal som Bengt Germundsson gjorde 1551. Bengts far Germund Bengtsson, vars far Bengt ägde delar av Gläfse hade gift sig med en av Olofs döttrar. En annan av Olofs döttrar med förnamnet Anna gifte sig till Gläfse med Germunds bror Hans Bengtsson. Ytterligare ättlingar som ärvt delar i Livsdal fanns i bla i Västanfors, Ombenning, Snytsbo, Djupkärra och Sundbo.

Bengt Germundsson hade gjort ett gott gifte, med Johanna Jönsdotter, sannolikt från Gäsjö. Hans son sedermera bergsfogden Germund Bengtsson lyckades än bättre på äktenskapsmarknaden och gifte sig med Margareta Larsdotter, dotter till Lasse Svensson i Hagge, sondotter till Gosven.

Per Hinsesson gifte sig med Ingeborg Persdotter från Ingolsbenning, dotter till den Per Jonsson som sålde Olsbenning till Tidik Tidiksson, svärfar till Olof Hinsessons son Herman Olsson. Per Hinsessons son var bergsfogden Hinse Persson i Ingolsbenning.

Jag bifogar två skisser som kan vara till hjälp för att förstå sammanhangen mellan dessa personer.  Skiss Hinse     Skiss Bengt

Källor och mer detaljer finns som vanligt i senaste versionen av mitt dokument om Bergsmän i Gamla Norbergs bergslag – hämtas HÄR